Varför svarar tvillingar olika på samma träningsprogram?

Ett av träningsforskningens största mysterier

Människor kan följa liknande träningsprogram och ändå få olika förändringar i styrka, kondition eller kroppssammansättning. En del av variationen kan vara biologisk, en del kan ligga i hur respons mäts och en del kan påverkas av sådant som händer utanför träningspasset.

Tvillingar är särskilt värdefulla i den här typen av forskning. De hjälper forskare att undersöka hur lika personer kan reagera både likartat och olika, utan att låtsas att genetiken är den enda faktorn.

Vad STRUETH-studien undersökte

STRUETH står för Studies of Twin Responses to Understand Exercise as a THerapy. I de två källor som används här deltog 84 otränade, samkönade tvillingar i ett randomiserat crossover-upplägg.

Deltagarna genomförde separata perioder av uthållighets- och styrketräning. Forskarna kunde därmed jämföra hur olika träningsformer påverkade bland annat kroppssammansättning, kondition och styrka inom samma forskningsprojekt.

Ett kontrollerat upplägg gör jämförelsen starkare, men det gör inte deltagarna biologiskt identiska i varje detalj och tar inte bort mätosäkerhet eller alla skillnader i livet utanför studien.

Vad forskarna såg

I kroppssammansättningsstudien gav styrketräningen en större genomsnittlig förändring i fettfri massa än uthållighetsträningen. Båda träningsformerna följdes samtidigt av varierande individuella förändringar, vilket gör det missvisande att beskriva alla deltagare som om de svarade likadant.

Den kompletterande STRUETH-studien visade också att responsen för styrka och aerob kondition skilde sig mellan träningsformer och individer. Personer som klassificerades som lågrespondenter på ett mått efter en träningsform kunde ibland visa en tydligare respons efter den andra.

Det här är intressant, men orden “respondent” och “lågrespondent” beror på vilka mått, gränser och felmarginaler forskarna använder. Resultaten lovar därför inte att ett byte av träningsform fungerar för varje person.

Varför kan resultaten skilja sig?

STRUETH-resultaten visar variation, men de ger inte ett komplett svar på varför varje deltagare reagerade som den gjorde. Genetiska skillnader kan fortfarande spela roll, särskilt eftersom projektet omfattade både enäggs- och tvåäggstvillingar. Samtidigt kan träningssvar påverkas av många biologiska och metodologiska faktorer.

I vardagen kan även sömn, stress, kost, återhämtning, tidigare aktivitet och hur konsekvent ett program följs bidra till olika förutsättningar. De är rimliga faktorer att tänka på, men den här artikeln behandlar dem som möjliga förklaringar – inte som direkta slutsatser från de två STRUETH-källorna.

Epigenetik kan vara relevant i bredare forskning om träning och tvillingar, men den används inte som förklaring här. Det ämnet kräver egna verifierade källor och hör bättre hemma i en framtida artikel.

Vad betyder detta för tvillingar?

Om din tvilling blir starkare snabbare eller förbättrar ett konditionsmått mer betyder det inte automatiskt att du har misslyckats. Ett enskilt resultat säger inte heller vilket upplägg som är bäst för resten av livet.

Det mer användbara perspektivet är att följa din egen utveckling över tid, vara uppmärksam på hur kroppen svarar och söka kvalificerad vägledning när hälsa, skador eller individuella behov kräver det. Tvillingen kan vara en inspirerande träningspartner utan att behöva vara din enda måttstock.

TwinPare-perspektivet

För TwinPare visar STRUETH varför tvillingar kan hjälpa oss att ställa bättre frågor om träning. Likhet gör jämförelsen fascinerande, men olikhet gör den mänsklig.

Poängen är inte att genetiken saknar betydelse eller att varje person behöver ett helt unikt program. Poängen är att träningsrespons inte bör reduceras till ett enkelt betyg på vilja eller disciplin. Två tvillingar kan göra mycket tillsammans och ändå behöva förstå sina resultat på egna villkor.

Källa och begränsningar

Den primära källan stödjer att styrke- och uthållighetsträning gav olika grupp- och individsvar för kroppssammansättning, med en större genomsnittlig förändring i fettfri massa efter styrketräningen i detta upplägg.

Den sekundära källan stödjer att styrke- och aerobkonditionssvar varierade mellan träningsformer och individer. Den används endast för artikelns påståenden om styrka, kondition och respons på en alternativ träningsform.

Källorna bevisar inte exakt varför varje tvilling svarade olika. De visar inte att genetik är oviktig, att ett visst program är bäst för alla eller att alla som svarar svagt på en träningsform säkert svarar bättre på en annan.

Resultaten påverkas också av hur respons definieras, biologisk variation och mätosäkerhet. Därför ska de läsas som forskning om mönster och variation – inte som personliga träningslöften.